min på riktigt??

Fattar fortfarande inte riktigt att Malaika faktiskt är min dotter och att ingen kommer att komma och säga åt mig att lämna tillbaka henne och tacka för lånet. Ibland får jag ett ögonblicks klarsyn och inser detta och då blir jag överlycklig och skiträdd på samma gång. Ska lilla jag klara av att ta hand om ett barn liksom??? Läskigt men underbart!